ofredad.blogg.se

Jag är ett skolboksexempel av ett barn uppvuxet i en dysfunktionell familj präglad av alkoholmissbruk. Trots att mitt enda mål i livet var att inte gifta mig med en man som påminde om min pappa, var det precis vad jag gjorde. Psykisk misshandel, hot och utpressning blandades med gömda spritflaskor, rattfylleri och lögner i mitt eget äktenskap. Hösten 2013, efter att min make sagt att han skulle döda mig, bestämde jag mig slutligen för att lämna honom. Jag trodde att skilsmässan var min nyckel till frihet, men jag har insett att kampen är betydligt längre än så…

Fast ibland är det enkelt...typ!

Publicerad 2015-04-12 21:58:10 i Allmänt,

I fredags ringde jag tingsrätten angående vårdnadstvisten (avtalet som de ville att familjerätten skulle godkänna och som familjerätten inte ville godkänna). Redan på andra försöket fick jag tag på den jag sökte. Och han sa att de helt enkelt ville veta hur vi ville gå vidare med målet.
 
- Ja, vi anser ju att det är avklarat nu. eftersom vi skrivit på ett avtal.
- Jaja, så då vill ni att målet avskrivs?
- Ja just det! sa jag hoppfullt (vilken är en rätt ovan känsla).
- Då ska jag bara få det konfirmerat av T så blir det så.
 
Inget tjat om familjerätten, inga krångliga omständigheter. Utan helt enkelt som vi vill, bara T nu också säger det. Så inte han plötsligt gått och ändrat sig. Det har ju hänt förut menar jag.
 
På fredagen stod han och väntade på mig utanför dagis igen. Eller de, barnen, han väntat ju såklart inte på mig! Han var sitt "trevliga" jag, där han med en dåres envishet försöker spela rollen i det normalt separerade paret. Konstigt nog tycker jag nästan lika illa om det som när han är direkt aggressiv. Jag vet inte alls hur jag själv ska bete mig, eftersom det bara gör mig illamående. Jag vet ju att det är ett falskspel och då kan jag hellre vara utan de där hälsningsfraserna. Men jag försöker tänka på familjebehandlarnas ord, att det är bra för barnen att se oss prata normalt med varandra. Fast innerst inne vill jag fräsa åt honom:
- Vad gör du här?! Det här är min parkering, stick och brinn! Men istället passade jag på att säga att tingsrätten ville komma i kontakt med honom. För en sekund såg han nästan rädd ut, och jag skyndade mig att tillägga "angående vårdnaden". Han hade såklart kopplat det till misshandelsrättegången. Sjukt att ens behöva poängtera i vilket fall tingsrätten ville komma i kontakt med honom...
- Jaa, fast det ska inte vara nödvändigt. De har fått alla papper de ska ha.
- Ja men de vill iaf höra att du också tycker att målet ska avskrivas.
- Jaa, men det ska inte behövas. De har fått avtalet, så det ska räcka, sa han så där äckligt överlägset. Och helt utan att ta in  mitt svar. Hur svårt skulle det vara att istället ha svarat:
- Vill de? Ok jag ringer dem på måndag!
 
Med en annan exmake eller i en annan värld. Men inte med denna ex-make, i denna värld...

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela