Stora feta varningssignaler!
Ibland, när jag har tid och ork så ägnar jag mig åt att dejta, oftast killar jag träffat via dejtingsidor på nätet. I fredags var en sådan kväll. Det första jag tänkte när jag såg honom var att han var otroligt snygg, vilket inte alls framgått av bilderna på nätet. Oftast är det ju tvärtom :) Det visade sig dock att han pratade väldigt tyst och bröt rätt kraftigt, så jag fick säga "va?" efter var och varannan mening han sagt. Jag förstod att hans behagliga yttre till trots skulle detta inte bli någon givande dejt. Det kändes dock inte helt ok att nobba någon pga hans brytning, så jag bestämde mig för att ändå ge honom en ärlig chans. Den chansen blev inte långlivad! Det blev en kaskad av tätt på varandra följande varningssignaler!
Efter 10 minuters samtal tog han tag i min hand, såg mig djupt i ögonen och sa :
- Jag är så lycklig! Jag är så glad att jag träffat dig! Varningssignal nummer 1: Han vill för mycket för snabbt. Jag tyckte det kändes minst sagt underligt att sitta och hålla en främling i handen, så jag drog åt mig den ganska snabbt. Jag berättade att jag skulle åka till grannstaden ca 10 mil bort på lördagen och gå på fest.
- Jag kan skjutsa dig! sa han genast. Varningssignal nummer 2: Han erbjuder sig att skjutsa dig överallt. Det är inte av hänsyn, det är för att utöva kontroll. Så fort jag sträckte mig efter min öl passade han på att grabba tag i min hand igen. Varningssignal nummer 3: Han är oförmögen att läsa av dina signaler, eller att förstå dina känslor.
Eftersom jag började känna mig rätt obekväm vände jag blicken mot den salsalektion som försiggick i lokalen.
- Titta på mig istället, titta inte på dem! sa han, inte på ett otrevligt sätt men ändå uppfodrande. Varningssignal nummer 4: Han förbjuder dig att göra saker och bestämmer över dig. Först små subtila saker, sen tar han makten över mer och mer av ditt liv.
Här ungefär började jag försöka fundera ut en ursäkt till att avbryta dejten, efter bara ca 20 min. Då utspelar sig följande konversation när jag berättar om varannanveckalivet:
- Är de hos pappa en hel vecka?!
- Ja?
- Men hur gör han på dagarna? Har han inte ett jobb?
- Det är klart han har ett jobb, det har jag med! Barnen är på dagis på dagarna!
- Men...men vad gör han med dem på kvällarna?
- Ja inte vet jag! Leker med dem! (Jag började få svårt att dölja min irritation).
- Lagar mat till dem? Tvättar dem?
- Ja det gör han!
- Det måste vara jobbigt för honom, sa dejten med medlidande. Jag kände att detta var ursäkten jag väntat på, eller snarare nu hade det gått så långt att jag inte behövde någon ursäkt längre.
- Nej nu ska jag åka hem och sova! sa jag och ställde mig upp. Jag insåg såklart hur genomskinligt det var att säga så 21.20 en fredagskväll, men det var det som var meningen. Han gjorde bara en lam protest, men ärrad av mina erfarenheter var jag ändå tvungen att vända mig om flera gånger och kolla så han inte följde efter mig. Det gjorde han inte.
Så ni som har en partner i en väl fungerande relation där hemma, krama om hen lite extra. Världen är full av knäppjökar!
